Akuten
Lugn mina vänner. Jag har inte besökt akuten som patient utan jag har varit där som läkarkandidat hela dagen. När jag var där i torsdags så var det tre medicinska patienter som besökte akuten under hela kvällen. Jag hoppades på att det skulle komma fler idag. Och det gjorde det kan man som säga. Eller vad sägs om att en hel drös med patienter kom i klunga där vid 11-tiden vilket gjorde att en läkare från stroke (det är inte så ösigt där borta) fick komma och backa upp för att minska arbetsbördan på läkarna och minska väntetiden för patienterna? Jag ville äta upp mina ord för de stackars läkarna och sjuksköterskorna men samtidigt var det intressant att se hur en full akut såg ut.
Efter att ha varit lyrisk hela dagen (fast det är lite jobbigt att känna sig som att man är i vägen hela tiden och inte riktigt kan ta egna initiativ) så insåg jag där vid 17-tiden att jag inte ätit någon lunch. Hum lite dumt kanske eftersom jag är otroligt blodsockerstyrd. Lågt blodsocker = lågt humör. Men idag var jag glad och nöjd över dagen när jag steg ut från akuten vid kl 17. Två inskrivningar blev det och trots att jag nästan slet mitt hår över den där jävla dikteringen så var jag nöjd med min insats. Det går lättare och lättare för varje gång och jag blir stolt över mig själv när jag redan ställt alla frågor till patienten som sedan läkaren frågar igen för eventuell komplettering. Något måste jag ju ha lärt mig under denna termin för det här kunde jag inte under KLUM.
Sedan gjorde jag något som jag ångrade grovt. Jag gick till klädesautomaten för att hämta kläder. Jag tror på något sätt att de ansvariga ska vara så smarta att fylla på maskinen under dagen, men NEJ. DEN ÄR STÄNDIGT TOM! Och detta hade jag kunnat bespara mig själv. Det är en ganska lång bit att gå då vi studenter bara har en enda automat att hämta ifrån. Just då kände jag blodsockret göra sig påminnt igen, så jag skyndade mig hem till Kim för att få i mig lite mat.
Inga kläder i eftermiddag innebär att jag måste till skolan kl tidigt för att hinna hämta ut kläder innan kl 08.00.
Oj då, bäst att gå och lägga sig då...
<3
Efter att ha varit lyrisk hela dagen (fast det är lite jobbigt att känna sig som att man är i vägen hela tiden och inte riktigt kan ta egna initiativ) så insåg jag där vid 17-tiden att jag inte ätit någon lunch. Hum lite dumt kanske eftersom jag är otroligt blodsockerstyrd. Lågt blodsocker = lågt humör. Men idag var jag glad och nöjd över dagen när jag steg ut från akuten vid kl 17. Två inskrivningar blev det och trots att jag nästan slet mitt hår över den där jävla dikteringen så var jag nöjd med min insats. Det går lättare och lättare för varje gång och jag blir stolt över mig själv när jag redan ställt alla frågor till patienten som sedan läkaren frågar igen för eventuell komplettering. Något måste jag ju ha lärt mig under denna termin för det här kunde jag inte under KLUM.
Sedan gjorde jag något som jag ångrade grovt. Jag gick till klädesautomaten för att hämta kläder. Jag tror på något sätt att de ansvariga ska vara så smarta att fylla på maskinen under dagen, men NEJ. DEN ÄR STÄNDIGT TOM! Och detta hade jag kunnat bespara mig själv. Det är en ganska lång bit att gå då vi studenter bara har en enda automat att hämta ifrån. Just då kände jag blodsockret göra sig påminnt igen, så jag skyndade mig hem till Kim för att få i mig lite mat.
Inga kläder i eftermiddag innebär att jag måste till skolan kl tidigt för att hinna hämta ut kläder innan kl 08.00.
Oj då, bäst att gå och lägga sig då...
<3
Kommentarer
Postat av: Linda
Kul att höra Lina! :) Duktiga du, blir glad av att läsa det. Synd bara med kläderna där, lågt blodsocker är inte att leka med. Lycka till imorgon! Kram!
Postat av: Emma
Så roligt att det känns bra :) vi ses i helgen! Kram
Postat av: Sandra
Men härligt Lina! Jag har just hittat till din blogg, du skriver roligt och jag kan nästan höra din röst i texten :)
Hejar på dig - du kommer bli en grym läkare!
Trackback
