En lång väntan
Jag antar att de flesta av er känner igen er när jag skriver så här: När man väntar på något, så känns varje dag som en evighet. Just nu kollar jag min mail flera gånger per dag, jag håller alla tummar och tår jag kan för att det ska dimpa ner ett mail som ger mig goda nyheter. Oavsett så är väntan det som är det mest påfrestande, oavsett om beskedet är "positivt" eller "negativt".
I veckan har det varit projekt projekt projekt. Idag sett på Läkarprogrammets årliga fotbollsturnering där vårt lag spelade bra men vann inte. Sen djurhuset i 2 timmar också, sen ner på stan med Sascha och nu hemma. Det känns konstigt att inte umgås med J:et på en helg men han kommer ju ner nästa vecka. Då ska det bokas resa!
Vad mer då? Ja har inte hänt så mkt, sagt upp mitt IKSU-kort eftersom jag inte använder det. Tänker att jag likväl kan spara pengarna till annat kul. Köpt min nya telefon som jag redan nästan använta upp all min suft på och tagit ca 200 kort med, de flesta på samma objekt. Hehe.
Ska ta tag i någon slags "vårstädning" snart, det är alldeles för mkt kläder som ligger och inte blir använda. Dessutom så önskar jag ha så lite prylar den dagen jag flyttar. När det nu blir.
Tjillevippen!