Ledig?

Att vara hemma över jul innebär ingen ledighet direkt. Alltid någon man ska hälsa på eller som i mitt fall - alltid något som ska pluggas. Jag vill reklamera denna hjärna nu, den börjar likna teflonpanna som all information bara studsar emot. Både otroligt jobbigt och tidskrävande, tänk om det hade kunnat vara tvärt om?

Jag inser att det är mycket som ska vara i balans för att man ska fungera optimalt och nu börjar det ju faktiskt vända på vissa områden vilket är otroligt skönt. Jag är dock fortfarande denna "duktiga flicka" som identifierar mig och mitt värde efter prestationer vilket gör ett nederlag väldigt jobbigt (läs tentamen efter jul).
Jag vet inte om det är de senaste 4 årens otroliga prövningar som gör det men jag vet inte om jag tycker om läkaryrket längre, och jag har inte ens varit yrkesaktiv! Jag trodde aldrig någonsin att jag skulle säga det men jag har nog valt fel yrke, jag skulle blivit förskollärare istället ;) Kanske är det så att psykiatri och neurologi inte riktigt är min grej men det har inte heller radiologi, reumatologi, urologi, allt inom medicin varit. Supertrist. Fast kanske anledningen till varför jag tycker så är att teflonpannan varit djupare under den perioden? Hur som, det kommer bli jobbigt att göra AT och behöva läsa in sig på allt inom medicin igen, allt som jag aldrig kunnat från början. HUVVA!

Nåväl, en sak i taget, nu blir det att plugga lite neurologi och käka godis medan J:et jobbar till 07.

Utkast: Dec. 15, 2013

Nu är mina 2 veckors placering på Psykiatrin i Piteå över och jag befinner mig återigen i Umeå. En vecka kvar, sen är det hemåt som gäller för julfirande och mys. Nu känns det dock mest lite ensamt efter att ha fått spendera så mycket tid tillsammans med J:et men det är ju inte länge kvar tills vi ses igen. Ser fram emot att få träffa familjen och alla vänner. Ska bli så trevligt!

En glädjande nyhet är att jag fick underläkarvikariatet på Ortopeden i Piteå som jag sökte, så nu vet jag vad jag ska göra i sommar! Men lite nervös är jag allt!

Hemma

Känns väldigt skönt att vara hemmavid. Det blir mer och mer min stad igen, känner igen varje gata, träffar folk jag känner på stan, springer in i någon bekant på ICA. Trots att staden känns liten så känns det bra. Jag längtar tills jag är klar med studierna och kan flytta hem (förhoppningsvis). Jag sitter och väntar på besked om underläkarvikariat i sommar. Riktigt nervös. Känner väl mig inte så redo men jag hoppas att det blir bra.
 
Igår var jag hos Joakim och hälsade på. Han bor två hus ifrån min karl. Trevligt att fika och prata en stund. Han blir nog kvar i Piteå så det är ju roligt.
 
En vecka kvar på Psykiatrin, sen till Umeå och göra sista rycket. Sen jul!

RSS 2.0